En ensam liten själ
Vandrade på kärlekensstig
Någon trampar på hennes hjärta
Det brister

Det var längesedan nu
Så varför vill det inte läka?
Hon vandrar ännu på sorgensstig med ett trasigt hjärta

Hon undrar vad hon gjorde för fel
Varför blev hon trampad på?
Varför blev hon inte omtyckt?
Varför blev hon sårad så djupt?
Varför är just hon dömd att vandra på ensamhetensstig?

Den lilla själen är sårad
Finns inte mycket kvar
Men i hennes lilla lilla hjärta finns sorgen ännu kvar
Hon kan inte släppa kärleken för honom
Han som dömde hennes att vandra
ensam,
sårad,
frusen
tills inget alls finns kvar

Hon fortsätter att vandra
Ensam och förtärd
Undrar varför hon blev dömd i denna kalla värld

Hennes hjärta är spruket
Söker tröst
Det faller snart i bitar
Men ännu värker det i hennes bröst

Den lilla själen slutar plötsligt vandra
Orkar inte mer
Sitter på sina bara knän i snön
Tänker och ler

Hon sluter sina ögon
Lämnar denna värld
Tänker att det inte kan bli värre än det redan är

Snön har börjat falla
På ensamhetensstig
Den täcker snart hela kroppen av ett litet lik

Det är den lilla själensom ligger där i snön
Hjärtat har slutat värka
Äntligen får hon ro
Nu slipper hon all smärta
Nu slipper hon oro
Hon behöver aldrig mer vandra ensam
Hon är fri
Hennes misslyckade liv är äntligen förbi