Är det bara jag eller är världen allmänt deprimerande just nu?
Det är mörkt, kallt och rått ute. Det är fan kolsvart ute vid fem-sex någon gång, usch.
Det känns som att alla runt omkring mig mår dåligt. Och det känns som att jag borde göra något, men vad? Vad kan jag göra? Jag vet inte, men jag vill hjälpa. Det var en kompis som sa till mig att hon inte ville prata med mig för att hon inte trycka ner mig med hennes problem. Snälla, de trycker inte ner mig. de hjälper, jag slipper tankarna på mina egna problem. Samtidigt som jag vill hjälpa dem, jag vill att mina medmänniskor ska må bara och vara lyckliga. För alla runt omkring mig betyder så sjukt mycket för mig. Minns inte längre vad jag tänkt att skriva från början. Eller vad jag skriver, det bara kommer liksom. det är så mycket innom mig som vill ut, jag vill bara lägga mig ner och skrika. Men vad skulle det tjäna till? Som om någon skulle lyssna, som om någon skulle bry sig. Det här inlägget blir bara mer och mer likt de jag skriver i "den andra bloggen", förstår jag bloggen men sådana här inlägg? Smutsar jag ner den men mina dystra, svarta tankar. Desperation. Ensamhet. Det här är jag, egentligen. Förstör jag genom att visa vem jag är? Rädsla. Ni som tror att ni känner mig, vad tror ni nu? Jag tror inte att ni känner mig. Jag känner inte mig, vem är jag? Vad är det för fel på mig? Ni och era tomma ord. Om de nu skulle betyda något, skulle inget vara som det är. Men det är det.
Fan.